Golfpron – från allkonstnär till specialist

De första golfprona var allkonstnärer som arbetade både som greenkeeper, bolltillverkare och klubbtillverkare. Ibland spelade de en match. Det var också ett yrke med mycket låg social status. Detta har ändrats. Och på senare år har många instruktörer specialiserat sig på olika delar inom golf och några av dem har till och med blivit lika kända som sina elever och har sina egna varumärken.

Historiskt sett har det varit en klar skiljelinje mellan amatör- och professionella golfspelare. Till stor del berodde detta på social klasstillhörighet. 

Golf var endast för de välbeställda i samhället. De tidiga professionella spelarna var ”arbetare” som livnärde sig på att vara greenkeeper, tillverka klubbor och bollar, vara caddie och spela uppvisningsmatcher. De hade betalt för sina tjänster och blev yrkesmän, professionals, med mycket låg status. De fick inte spela med vanliga amatörer utan bara med varandra och de hade inte tillträde till klubbhuset. 

Men det hindrade inte att de tidiga professionella spelarna var stora kändisar på sin tid, precis som idag. Och det är främst två pron från 1800-talet som sticker ut; Allan Robertson (1815–1859) och Old Tom Morris. Allan Robertson var boll- och klubbtillverkare i St Andrews samt även sin tids skickligaste spelare. Dessutom den förste professionelle golfspelaren. 

Allan Robertson var också den förste som spelade Old Course under 80 slag i en match 1858. Och han bidrog också till att öka greenstorleken på Old Course för att göra spelet mer populärt hos den breda massan.

Allan Robertson tillverkade fjäderbollar och golfklubbor i sin verkstad i St Andrews och klubborna och bollarna exporterades ut över världen. I hans verkstad arbetade också Old Tom Morris som hans assistent. 

Fjäderboll och guttaperkaboll

Fjäderbollen var den ursprungliga golfbollen och tillverkades av läder och gåsfjädrar. Måttet för mängden fjädrar i en boll var en hög hatt. Fjäderbollen gick inte att slå speciellt långt och den var också känslig för felträffar. En fjäderboll kunde flyga runt 130 meter i medvind som bäst. 

Eftersom det var ett hantverk kunde en skicklig bollmakare bara göra 4-5 bollar om dagen vilket ledde till att de blev väldigt dyra och befäste golf som överklassens fritidssysselsättning. 1844 pro-ducerade Allan Robertssons firma rekordantalet 2 456 bollar och eftersom det var en mycket lönsam bransch var det inte så konstigt att han försökte hindra guttaperkabollens tillkomst 1848 med alla till buds stående medel. Han köpte bland annat upp alla guttaperkabollar han kunde komma åt och brände dem. 

Men det var ett hopplöst företag. Guttaperkabollen av gummi var så mycket billigare att tillverka och därför blev golf en sport för alla och inte bara den rika överklassen. 

Många golfklubbar bildades från mitten av 1800-talet och framåt och det uppstod ett behov av att lära sig att slå med den nya bollen och pron knöts till klubbarna för att hjälpa medlemmarna.

En golflektion på mitten av 1800-talet var uteslutande spellektioner på banan. Prons roll var att slå ett slag och din roll var att försöka härma efter. 

1857 kom den första instruktionsboken i golf ”The Golfer’s Manual” av H.B.Farnie.

Runt 1900 gavs troligen den första riktiga golf-lektionen på en plats som skulle kunna beskrivas som en driving range, men som troligen var en lite mer avskild del av golfbanan. Caddien placerade bollarna vid spelaren och sprang sedan ut för att hämta dem. 12 bollar sägs ha varit den första ”hinken”. Eller kanske var den första lektionen spelpartnern som med lätt överlägsen min sa ”Låt mig visa dig hur du skulle gjort…”

Old Tom Morris lever kvar 

Old Tom Morris då? Old Tom Morris (1821–1908) var en fantastisk spelare som vann British Open fyra gånger och han anses som ”urfader” till det moderna spelet.

Han bodde i Prestwick 1851 och designade Prestwick Golf Club samt blev klubbens pro och greenkeeper. Att dåtidens främsta transportmedel, järnvägen, gick rakt igenom banan var ingen nackdel för utvecklingen av golfspelet. Det var vanligt förekommande att bygga golfbanor i anslutning till järnvägsspåren och man kan säga att järnvägen har på sitt sätt bidragit till att snabba på utvecklingen av golf. 

1860 på Prestwick spelades den första golftävlingen för enbart professionella och brukar räknas som den första British Open. Åtta proffs ställde upp och Willie Park Sr från Musselburgh vann.

Året efter segrade Old Tom Morris.

Old Tom Morris blev sedermera greenkeeper på Royal and Ancient Golf Club samt pro på klubben och satte upp en golfshop vid sidan av 18:e green på Old Course. Det var en stor shop och klubbverkstad, som mest arbetade 12 personer i shopen. Och Old Tom Morris Golfshop ligger fortfarande kvar där den låg, still going strong!

Old Tom Morris största bidrag till golfens utveckling var kanske hans koncept med toppdressing av greenerna med sand. Något som han kom på när han designade och skötte Carnoustie Golf Club.

Det stora triumviratet

Sedan följde ”Det Stora triumviratet” med John Henry Taylor, som var den första engelska proffsspelare att 1894 vinna British Open, och Harry Vardon, som 1900 gjorde en PR-resa till USA och vann US Open, spelade 80 matcher i USA och vann 70 av dem, och James Braid, som satsade på bandesign och bland annat designade Glen-eagles och Nairn. Tillsammans dominerade de bland annat British Open och vann 16 gånger på 21 år mellan 1894 och 1914.

”Vardon-greppet”, eller ”overlapping grip” är det dominerande golfgreppet än idag.

I USA kom proffset Walter Hagen och skakade om begreppen i golfen. Walter Hagen var uppseendeväckande klädd, efter den tidens mått, och spelade golf som i en annan värld. Han blev också den förste amerikanske golfspelare att vinna British Open. Det var på Royal St Georges 1922. Segerchecken han fick imponerade inte på honom så den fick hans caddie…

På Troon 1923, då Walter Hagen blev tvåa, gav han igen till alla dem som ansåg professionella golfspelare som ovärdiga att till exempel få komma in i klubbhuset. Hagen blev inbjuden av tävlingskommittén att vara med på prisutdelningen, som skulle ske inomhus i klubbhuset. Hagen tackade vänligt nej och inbjöd alla, inklusive publiken, till sin fest på det närliggande värdshuset.

Bland alla stora pron som följde därefter kan nämnas Bobby Jones, Gene Sarazen, Henry Cotton, Sam Snead, Ben Hogan och Byron Nelson.

Samtliga dessa pron var självlärda.

 

”Modern Fundamentals of Golf” 

Ben Hogan anses som den störste spelaren av dem alla. Ben Hogan trodde på att en repeterbar golfsving som endast innehöll ett fåtal komponenter som ska utföras korrekt och i rätt följd. Hans ”Five Lessons, Modern Fundamentals of Golf” från 1957 är troligen den mest spridda golfinstruktionsboken världen över. 

Att prona skulle vara självlärda ändrade sig när Jack Nicklaus kom och sedan hans storhetsdagar har många instruktörer skapat sig egna varumärken genom att ha tränat en känd spelare, som till exempel Jack Grout, som tränat Jack Nicklaus, Butch Harmon med Greg Norman och Tiger Woods, David Leadbetter med Nick Faldo och Henri Reis med Annika Sörenstam. 

David Leadbetter är sedan länge en guru inom instruktion med träningsanläggningar runt om i världen med David Leadbetter Golf Academy. 

Vissa instruktörer är också specialister på någon del av spelet, som Dave Pelz med närspel och puttning, och Bob Rotella när det gäller det mentala spelet.

Harry Vardon lär en gång ha sagt: ”ge mig en man med små händer, stora fötter och en liten hjärna och jag ska göra honom till en världsstjärna i golf.”

Det är inte helt sant. Det finns faktiskt också något som heter bollkänsla och talang…