Mjuka bollar ökar känslan

Känslan! Det är känslan vi vill komma åt i vårt mycket känsloframkallande spel. Och det är bollen som ska hjälpa oss att uppnå den. Bolltillverkaren Wilson vet vilka strängar som ska slås an. I decennier har företaget varit ledande när det gäller att tillverka mjuka golfbollar med mycket känsla. 

Ja att få uppleva den goda känslan är vår strävan, förstärkt och hjälpt av både uppgivelse och frustration! 

Kärleken och längtan till spelet är grunden för att låta känslorna svalla. Hade vi inte älskat spelet, hade vi aldrig brytt oss om treputtar, duffar eller råtoppar. Vi hade stoiskt traskat vidare utan minsta spår av upphetsning. För en som älskar spelet förefaller det riktigt tråkigt!

Nä, släpp fram känslorna och känn efter, både före, under och efter.

Känslan är det primära. Det menar också bollfabrikanten Wilson som under de senaste 20 åren lett utvecklingen av bollar med extra låg kompression.

Frank Simenutti, utvecklingschef vid Wilson i Chicago, har under lika lång tid minskat kompressionen till under trettio i vissa av Wilsons bolltyper.

– Frågar du en golfare idag vad som avgör deras val av golfboll, svarar de allra flesta känslan! Då gäller det för oss att leva upp till det, men hur skapar vi känslan?

– Jo vi gör en boll som upplevs lite mjukare. Den ökar känslan och ger spelaren ett bättre självförtroende vilket i sin tur ger ett bättre resultat i scorekortet, som medverkar till att spelet blir mera njutbart, förklarar Frank Simenutti övertygande.

Det är naturligtvis en smula flummigt att tala om känslan. En subjektiv upplevelse, kan det tyckas, så individuell att man knappast torde kunna tala i generella ordalag. 

Jag känner en sak – du en annan. Men troligen kan ändå alla vi golfare enas om att just begreppet känsla hos, eller för, en boll är ungefär det samma för oss alla.

För att förstå vad det handlar om måste vi veta vad kompression innebär och vad den betyder för bollens flykt och rull.

Det finns som bekant en mängd olika typer av golfbollar som är olika hårt komprimerade. En lågt komprimerad boll kommer vid träffen på klubban att ta en större yta i anspråk. Ganska naturligt eftersom en mjuk boll trycks ihop mera än en boll med hög kompression. Den upplevs alltså inte bara mjukare, den är det även i verkligheten. Men har då kompressionen att göra med hur långt bollen kommer att flyga. Många spelare tror att man måste ha en boll med hög kompression, en hård, boll, för att slå längre. Men så är det inte, menar Frank Simenutti.

– En rätt tillverkad och rätt designad lågkompressionsboll kan slås lika långt och till och med längre än en boll med hög kompression. Vad vi gör med hjälp av en lågkompressionsboll är att bredda fairway – göra slagen rakare och längre helt enkelt.

Det är alltså en myt att mjuka bollar går kortare. Vad Frank och hans gäng i Chicago just nu jobbar på är att skapa en mjuk boll med mycket känsla, lagom mycket spinn och rätt antal dimplar.

– De flesta spelarna känner inte av hur mycket spin det är i den ena eller andra bollen. Och handen på hjärtat de behöver inte mer spin heller. Ju mer spin en boll har, desto större är risken för slice och hook, vilket naturligtvis inte gagnar spelare med högt handikapp.

Dimplarna då, bollens mönster. Utan dessa små håligheter på bollen hade den aldrig kunnat flyga så långt som den gör idag.

– Nej, det är riktigt. En golfboll helt utan dimplar flyger som längst 75 meter, säger Frank och berättar att han och kollegorna på Wilson arbetar mycket med att dels, hitta rätt utseende på dimplarna, men även hitta rätt antal. En golfboll har strax under eller strax över 300 dimplar. 

Är då nästa stora grej i pryldansen kring golfen, att med professionell hjälp ta reda på vilken boll som passar mig och mitt spel bäst? Vi provar ju mer och mer ut vår utrustning efter våra förutsättningar. Så svaret på den frågan måste bli ett ja! 

Fastnar vi för en boll som passar vår sving, vårt tempo och svinghastighet lägger vi till ytterligare en faktor som skapar den kontinuitet som vi efterlyser på så många andra områden för att lyckas i spelet. Samtidigt blir bollarna som vi hittar i dammen på fyran eller i ruffen på fjortonde mer eller mindre ointressanta för oss, såvida det inte är vår egen bolltyp som vi hittar.

– Jag kanske till och med skulle säga att andra bollar kan vara direkt skadliga för ditt spel, skrattar Frank och utvecklar sitt resonemang.

– Ja spelar du på en främmande boll påverkar det förmodligen även din sving och rytm och inte minst riskerar du tappa den goda känslan som din egen bolltyp har.

Hur lång tid tar det då att utveckla en ny typ av boll? Ja enligt Frank Simenutti på Wilson ska man inte vara för het på gröten. Självfallet pågår hela tiden ett utvecklingsarbete.

– Vår nästa boll kommer att lanseras 2018. Det handlar ju om att låta alla golfare få chansen att spela sin favoritboll under en längre tid. Golfspelarna hade annars bara blivit förvirrade om det hade kommit nya bollar varje år. Och glöm heller inte bort att vi måste förhålla oss till de regler som USGA och R&A föreskriver.

– Vi hade nog kunnat tillverka en boll som hade kunnat flyga mycket längre om vi inte haft reglerna att förhålla oss till, berättar Frank.

På tal om årtal, finns det ett fysiskt bästföredatum för golfbollar?

– Nope, bollarna har idag en livslängd på åtskilliga decennier. Problemet är snarare att du slagit bort dem innan de bli obrukbara. 

– Det är det vi lever på, skrattar Frank Simenutti.


Wilsons 3 bolltyper

Wilson Staff DX2 Soft 
Marknadens lägsta kompression 29, två-delsboll med skal av Surlyn. Minimal spinfaktor som reducerar hook och slice, men med minst samma längd som andra premiumbollar. Lämplig för spelare med hcp över 20.

Wilson Staff DX3 Spin 
Tre-delsboll, kompression 35, med mjukt skal av Surlyn för att ge ökad spin vid inspel och chippar. Lägre spin med driver. Minst samma längd som andra premiumbollar. Lämplig för spelare med hcp mellan 10 och 20.

Wilson Staff DX3 Urethane 
Tre-delsboll, kompression 55, mycket spin med järnklubbor och optimal känsla runt green. Mindre spin med driver för rakare flykt. Lämplig för singel hcp.


Viktiga händelser i golfbollens historia

De första riktiga golfbollarna började tillverkas redan ca 1450. De bestod av en läderpåse, som fylldes med ull eller hår och sedan syddes igen. Svårigheten var att få bollen rund.

En stor förbättring inträdde när man i stället fyllde påsen med fjädrar. Det gav en mer elastisk, rund och fast boll som ökade längden på slagen. Fjäderbollen såg sedan i princip likadan ut ända fram till 1880-talet.

1846 kom guttaperkabollen, av gummi från guttaperkaträdet. När gummit värmdes upp kunde man forma det till bollar, och med tiden gjorde man mönster i ytan för att få bollarna att flyga längre.

Nästa stora uppfinning var bollen med en kärna av lindade gummitrådar som sedan inneslöts i ett skal av guttaperka. Haskell tog patent på detta tillverkningsätt 1898. Med förfinade metoder, men med samma grundprincip, tillverkades bollarna ända fram till 1970.

Under slutet av 1960-talet kom en boll som hade en stor gummikärna med ett tunt plastskal av materialet Surlyn. Bollen gick längre än de gamla Haskellbollarna och indelningen i precisionsbollar och distansbollar började.