Royal Portrush: Vägen tillbaka till toppen

När Rory McIlroy peggade upp i British Open 2019 fanns en förhoppning om att grannar skulle kunna lägga motsättningarna bakom sig och tillsammans heja fram landets världsstjärna till en ny titel.
Det hade då gått hela 68 år sedan Nordirland senast arrangerade golfens äldsta tävling. 68 år som präglats av konflikt, våld och oroligheter. Det slutade dock med missad kvalgräns och tårar för McIlroy. Nu återvänder han, visserligen som nybliven Mastersvinnare – men målsättningen är densamma.

I dag, drygt 20 år efter att långfredagsavtalet slöts, löper de höga murarna fortfarande genom Belfast. Likt ett ärr som inte vill läka delar de stadens medborgare baserat på religionstillhörighet. The Troubles utspelade sig i Nordirland från slutet av 60-talet till 1998, då freden äntligen slöts. Det var en blodig konflikt mellan romersk-katolska nationalister och de övervägande protestantiska unionister som än i dag vill att Nordirland ska vara kvar som en del av Storbritannien.

Ambitionen med British Opens återkomst till Royal Portrush 2019 var att med hjälp av lokalhjälten Rory McIlroy svetsa samman invånarna efter decennier av konflikter. Men istället för en nordirländsk seger blev det en irländsk sådan.
Ett par dagar efter att McIlroy missat kvalgränsen och lämnat Portrush höjde kompisen Shane Lowry golfens äldsta trofé mot den regntunga himlen. Tävlingen kunde trots allt betraktas som en succé.

McIlroy hyllar klubbchefen

Att arrangera The Open är en enorm uppgift som kräver logistiska förutsättningar och stora insatser från hela samhället. För Portrush att återvända till rampljuset handlade därför om mycket mer än bara lysande spel från lokala hjältar. McIlroy lyfter fram Wilma Erskine, Royal Portrushs första kvinnliga klubbchef, som hjärnan bakom tävlingens återkomst till Nordirland.

Hon vill själv inte ta åt sig äran, men berättar i en intervju med ESPN:
”The Troubles ledde till lågkonjunktur och sjunkande medlemsantal. Vi var i kris, hade inga intäkter och kämpade på botten”, säger hon.

“Det blir en positiv spiral”

Att arrangera en golftävling som The Open var länge helt uteslutet av både ekonomiska och säkerhetsmässiga skäl. Och Portrush fick vänta mer än 40 år på att återigen arrangera internationella stortävlingar.
”Vi fick Senior British Open 1995, och det visades på TV, speciellt i USA. Tävlingen ledde till att vi uppmärksammades i större utsträckning, och media började intressera sig för oss. Det i sin tur ledde till fler amerikanska besökare. Det är så det fungerar – man måste ha tävlingar för att få medial uppmärksamhet, och den exponeringen hjälper till att dra in pengar som man kan återinvestera. Det blir en positiv cirkel”, säger Wilma som 2025 har jobbat på klubben i nästan 40 år.

Royal Portrush hade länge betraktats som en avlägsen, mystisk bana som ofta nämndes i rankinglistor men som få faktiskt besökte.

Men McIlroys genombrott, tillsammans med Wilma Erskines framåtanda, hjälpte till att åter sätta fokus på Royal Portrush – och att banan i sommar får agera kuliss för golfens mest historiska tävling.