Tour-spaning: Hybriderna tappar mark – bland herrproffsen
Under många år har hybriderna varit en räddare i nöden för både amatörer och proffs. Eller “rescue-klubborna” som många tillverkare kallar dem av samma anledning. Men bland herrproffsen är trenden tydlig. Hybriden används alltmer sällan.
Och ersättaren kan tyckas aningen otippad.
Det var inte många år sedan hybriderna var en “go to-klubba” för alla kategorier golfare. Med sin mångsidighet och sina förlåtande egenskaper – och att de nästan fungerar lika bra från ruff som fairway – växte de snabbt i popularitet. Särskilt uppskattades de på svårspelade linksbanor. Todd Hamilton använde sin hybrid flitigt när han vann The Open 2004 på Royal Troon, och Y.E. Yang slog Tiger Woods med hjälp av flera hybrider i PGA Championship 2009.
Men nu ser vi att fler och fler av de manliga tourspelarna istället väljer utility-järn eller högloftade fairwaywoods (7- eller 9-wood), klubbor som får fylla samma funktion som de tidigare hybriderna. I maj 2025 har ingen av de tio främsta på världsrankingen regelbundet en hybrid i bagen, och bland de främsta 25 bara fem spelare, vilket därmed motsvarar endast 5 av de totalt 350 klubbor som spelarna förlitar sig på.
Vanligare att kombinera järnmodeller
Hur kommer då detta sig? En viktig orsak till hybridens fall är dess konstruktion. Hybrider har ofta en grundare design och ett tyngdpunktsläge nära klubbhuvudets träffyta, vilket kan göra dem instabila vid höga svinghastigheter. Fairwaywoods och utility-järn erbjuder en mer förutsägbar bollflykt och bättre kontroll, särskilt för spelare med hög svinghastighet.
Samtidigt har utility-järn eller “driving irons”, som vissa tycker om att kalla dem, utvecklats kraftigt det senaste decenniet. Modeller som TaylorMade UDI och Titleist U•505 erbjuder liknande prestanda som hybrider men i en mer kompakt profil, vilket tilltalar tourspelare som söker precision och kontroll. Det är också populärt bland duktiga spelare med hög svinghastighet att ersätta hybriden med en mer lättspelad järnklubba med ihålig konstruktion, som exempelvis Titleist T200. Kanske till och med med flera av dem. Det ger en bra verktygslåda både från tee och in mot green.
Lägre hastighet – fler hybrider
Intressant nog är trenden annorlunda på damernas tour. Där är hybrider fortfarande väldigt populära, vilket delvis beror på lägre svinghastigheter. Enligt Trackman-data från 2023 är genomsnittlig svinghastighet för en driver 115 mph på PGA-touren, medan den är 96 mph på LPGA-touren. Lägre hastigheter gör det svårare att skapa hög bollflykt med långa järn, vilket gör hybrider till ett attraktivt alternativ för många kvinnliga spelare.
För amatörgolfare kan det därför vara klokt att inte helt följa proffstrenderna. De flesta amatörer har svinghastigheter som är lägre än LPGA-spelarnas, vilket innebär att hybrider fortfarande kan vara ett utmärkt val för att ersätta svårspelade långa järn. Att titta på vad spelare som Nelly Korda eller Lydia Ko har i bagen kan därför vara mer relevant än att följa Rory McIlroys utrustningsval, både för manliga och kvinnliga amatörgolfare.
Sammanfattningsvis är hybridklubban på väg bort från herrarnas tourer, men för amatörer och damspelare fortsätter den att vara en värdefull del av golfbagen.