Hur viktigt är skaftet egentligen? Experten reder ut myter, material och svåra termer

Skaftet beskrivs ibland som klubbans motor. Men i djungeln av grafit, stål, flex och dyra uppgraderingar är det lätt att gå vilse. Behöver du verkligen betala tusentals kronor extra för ett premiumskaft, och vad betyder egentligen alla tekniska begrepp? Vi har pratat med Niklas Eriksson, Golfstore-Pro på A6 Golfklubb, för att ta reda på vad som faktiskt gör skillnad för ditt spel.

Därför ska du inte jämföra ”Stiff” och ”Regular”

En av de vanligaste fallgroparna när golfare letar utrustning är att stirra sig blind på bokstäverna på skaftet. Det finns ingen universell standard för vad som definierar ett Regular- eller Stiff-skaft i golfbranschen.

När en spelare säger att ”det här är för styvt” eller ”det här är för tungt” så är det oftast inte styvheten man reagerar på, utan det är vikten och själva böjprofilen.

Niklas Eriksson förklarar varför du måste släppa den klassiska flex-märkningen:

– Du kan inte hänga upp dig på flex. Den enda gången du kan jämföra flex är om du har en specifik skaftfamilj, då kan du titta och se att det ena är styvare än det andra. Har du däremot två olika modeller, till och med från samma leverantör, så ska du inte jämföra Regular och Stiff.

När en spelare upplever att ett skaft känns ”för hårt” eller ”för tungt” handlar det sällan om enbart styvheten på papperet.

– När en spelare säger att ”det här är för styvt” eller ”det här är för tungt” så är det oftast inte styvheten man reagerar på, utan det är vikten och själva böjprofilen, säger Niklas. Då är det viktigt att titta på spelarens sving, hur spelaren vänder från baksving till framsving och hur spelaren releasar klubban. Då landar det oftare i att man väljer en klubba med lite snällare böjprofil och en lägre totalvikt på skaftet.

Tre termer att lära sig

Böjprofil (Bend Profile):
Beskriver hur mjukt eller styvt skaftet är i sina olika delar – toppen (butt), mitten (mid) och spetsen (tip). Två skaft med samma vikt kan kännas helt olika att svinga om deras böjprofil skiljer sig åt.

Transition:
Det ögonblick i svingen när du vänder från baksving till nedssving. En aggressiv transition kräver ofta ett skaft med en mer stabil profil i mitten/toppen.

Release:
Hur och när du släpper vinklarna i handlederna i nedsvingen precis före träffen.

Premiumskaft vs. Standardskaft: Är det värt pengarna?

Ett så kallat ”stock shaft” eller standardskaft är det som sitter monterat i klubban när du lyfter den direkt från butikshyllan. Ofta finns det en handfull att välja på. Idag håller dessa en betydligt högre standard än förr.

– Standardskaften är ofta bättre idag än vad de var för 10–15 år sedan. Har man provat ut ett bra standardskaft så fungerar det alldeles utmärkt för de allra flesta, konstaterar Niklas.

Så vad är det egentligen man betalar för om man kliver upp på ett skaft i premiumsegmentet?

– Det som skiljer premiumskaften åt är dels böjprofilen, men också byggkvaliteten och toleranserna i tillverkningen.

Krävs det en viss skicklighet för att dra nytta av det allra bästa på marknaden?

– Tar du exempelvis Fujikura Ventus Red, Blue och Black, så måste du vara en ganska så vettig golfare för att känna skillnad. Du måste kunna repetera ditt tempo, din transition och din release på ett ganska konsekvent sätt. Då märker du skillnaden. Samtidigt är det inte så att bollen går åt helt olika håll enbart beroende på vilket av de här tre skaften som sitter i klubban. Det som skiljer dem åt är vikten, och hur de tre olika segmenten – toppen, mitten och botten – jobbar, vilket i sin tur är kopplat till dig som golfare.

– Om det är värt 4 000 kronor extra att ha det bästa, det är en fråga som är upp till varje individ. Men har man golf som sitt stora intresse vill man ofta också ha det som är absolut bäst lämpat för ens eget spel.

Ytterligare tre glosor att hålla koll på

Svingvikt:
Ett mått på klubbans balans och hur tungt klubbhuvudet upplevs under svingen i förhållande till grepp och skaft.

Vridstyvhet (Torque):
Hur mycket skaftet vrider sig kring sin egen axel under svingen. Lågt torque ger en mer stabil känsla vid felträffar, medan högre torque kan ge en mjukare känsla i träffen.

Kickpoint / Launch:
Den punkt där skaftet böjer sig som mest. En låg kickpoint hjälper till att skicka upp bollen högre i luften, medan en hög kickpoint ger en lägre, mer penetrerande bollflykt.

Stål eller Grafit?

Historiskt sett har stål dominerat i järnklubbor medan grafit föredragits på metalwoods och drivers. Idag är gränserna betydligt mer flytande:

Stål:
Erbjuder hög stabilitet, tyngre totalvikt och mycket tydlig feedback i händerna. Det är fortfarande det vanligaste valet för järnklubbor bland spelare med högre svinghastighet som söker maximal kontroll.

Grafit:
Grafit är lättare till materialet och dämpar vibrationer från felträffar mycket effektivt. Med dagens avancerade tillverkningsteknik finns det nu grafitskaft för järnklubbor som erbjuder samma stabilitet som stål, men med lägre vikt.